On-prem, molntjänst eller hosting – vad är skillnaden?

On-prem är en lösning som innebär att programvaran installeras och drivs lokalt på egna servrar, till skillnad från SaaS och hosting där driften sker externt. Här får du en snabb överblick över vad on-prem och de andra lösningarna innebär för kostnad, kontroll och underhåll.

Molntjänster

Molntjänster är ett samlingsnamn för tjänster som används via internet. Att tjänsten finns ”i molnet” innebär tekniskt sett att programmet inte belastar din hårddisk eller din egen server. Public cloud och private cloud är exempel på två olika distributionsmodeller av molntjänster, det vill säga hur molntjänsten används och görs tillgänglig för användarna.

Public Cloud

Offentliga moln är den vanligaste typen av distributionsform av molnbaserade tjänster. Ett offentligt moln ägs och drivs av en extern molntjänstleverantör och tillhandahålls via det offentliga nätet och är därmed tillgängliga för alla. I ett offentligt moln så hanteras all hårdvara, programvara samt infrastruktur av molnleverantören. Fördelarna med den här typen av distributionsmodell är låga kostnader, inget underhåll samt skalbarhet. Ett exempel på ett offentligt moln är Microsoft Azure.

Private Cloud

Till skillnad från det offentliga molnet så används ett privat moln uteslutande av ett företag eller en organisation. Det privata molnet kan fysiskt finnas hos organisationen eller hos en extern hostingleverantör som driver det åt en. Eftersom tjänsterna samt infrastrukturen ligger i ett privat nätverk och endast är avsett för en specifik organisation så blir det lättare att anpassa resurser efter företagets specifika krav. Detta kan vara passande för exempelvis myndigheter eller ekonomiska institutioner med affärskritisk verksamhet, eftersom den typen av företag ofta behöver en ökad flexibilitet samt kontroll över den egna miljön.

Tjänstemodeller

Molntjänster kan också delas upp i olika tjänstemodeller. Det finns i huvudsak tre typer av tjänstemodeller, och de tillhandahåller var och en olika typer av resurser i molnet. Namnen på dessa modeller innehåller alla uttrycket “as a Service”. Det betyder att ni som företag hyr resurser och betalar för det som faktiskt används istället för att köpa nätverk och egna servrar.

Tjänsten Infrastructure as a Service (IaaS) brukar leverera nätverk, datalagring och kapacitet. Vanligtvis får företaget en virtuell eller fysisk server med vissa fördefinierade egenskaper. Molnleverantören är alltså ansvarig för serverns prestanda, skalbarhet och säkerhet.

Platform as a Service (PaaS) bygger vidare på IaaS. I denna modell hanteras programvara och data av företaget. Andra tekniska grunder, som till exempel operativsystemet, underhålls dock av molnleverantören. Det är företaget som utvecklar programvaran, definierar lagringsstrukturen och sedan laddar upp den till plattformen. Det är oftast utvecklare som använder sig av denna tjänst eftersom det krävs ytterligare tekniska delar innan applikationen kan användas.

Software as a Service (SaaS) brukar vara enklare att förstå. Här behöver inte användaren fundera över systemets uppsättning eller underliggande infrastruktur eftersom molnleverantören är ansvarig över hela leveranskedjan, från servrar till uppdateringar och datahantering. Att köpa denna slags tjänst innebär alltså att få tillgång till ett färdigt program som är redo att användas.

Mer om SaaS (Software as a Service)

SaaS erbjuder en användarvänlig mjukvarumiljö som minimerar tekniska krav på slutanvändarna. Denna typ av lösning kan enkelt nås via en webbläsare och kräver endast en stabil internetanslutning för att kunna användas när som helst och var som helst. Du som kund prenumererar på systemet istället för att investera i och underhålla egna programvarulicenser. Denna modell underlättar snabb justering av antalet licenser och tillgängliga funktioner anpassade efter företagets behov, samtidigt som programvaran delas säkert och effektivt mellan flera användare.

Programleverantören ansvarar helt för servrar, datalagring, säkerhet och uppgraderingar. Uppgraderingarna sker kontinuerligt och för alla samtidigt. Som användare kan man därmed inte påverka dessa delar.

Det är vanligast att SaaS distribueras genom offentliga moln. Dessutom delas resurserna, till exempel databas, oftast med andra företag som också använder systemet. Följaktligen har systemleverantören tillgång till data från alla bolag som använder systemet. Det i sin tur kan vara en stor fördel när man ser till AI och machine learning. Ju mer data man har tillgång till, desto mer kan man nyttja den för att dra olika typer av slutsatser. Exempelvis jobbar många programleverantörer med fakturatolkning. Genom att använda de olika företagens data så kan man bygga en smart tolkningstjänst som kan dra nytta av de olika varianterna som företagen har.

Hosting (ASP, Application Service Provider)

Det är vanligt att man blandar ihop begreppen SaaS och hosting (ASP) eftersom den senare upplevs som en äkta molntjänst av användarna. Om man däremot tittar ”under huven” så förstår man skillnaderna.

Hosting innebär att driften av hårdvaran läggs ut på en extern server som en hostingleverantör ansvarar för. Företaget som använder sig av den här typen av lösning hyr alltså en specifik kapacitet och plats på en server som är speciellt avsedd för just det företaget. Hostingleverantören sköter allt som rör infrastruktur, databas samt underhåll. Den lokalt installerade mjukvaran nås därefter av företaget via internet genom fjärrkoppling och upplevs därför som en molntjänst. Likt en SaaS-lösning så betalar företaget för en månadslicens vilket gör det flexibelt och skalbart.

När man har en hostinglösning så slipper företaget själv sköta driften och underhållet. Fördelen är också att man ofta kan ta sin befintliga on-premise lösning ”en bit upp i molnet”.

Begreppsförvirringen mellan hosting och SaaS uppstår alltså eftersom hosting upplevs som SaaS av kunden. Det beror på att ett helt system levereras, samt att hostingleverantören ansvarar över hela leveranskedjan. Användaren märker inte om resurserna sätts upp samt förvaltas av hostingleverantören eller av programleverantören, vilket är den främsta skillnaden mellan begreppen.

On-prem / on-premise

On-prem (eller on-premise) är IT-system som installeras och körs lokalt på en dator eller server, oftast i ägarens egna lokaler. Ett exempel på ett sådant system är Visma Business. Med en on-prem-lösning kan företaget behålla full kontroll över sin IT-miljö, eftersom all data lagras lokalt och inte i molnet.

Installation, säkerhet och uppgraderingar hanteras internt och utan behov av internet. On-prem kräver alltså en egen teknisk infrastruktur som till exempel servrar, hårdvara och mjukvarulicenser. Om företaget saknar interna resurser kan man använda sig av en hostingleverantör som sköter drift och teknik, vilket frigör tid och expertis.

Eftersom en on-prem-lösning ger företaget full kontroll över hela plattformen, samt styr över en stor del av både hårdvaran och mjukvaran, så finns det många möjligheter att anpassa dessa efter företagets behov och struktur. Samma möjlighet finns även om man istället väljer en hostinglösning.

On-premise, hosting eller moln – vilken lösning passar ditt företag?

Om du idag inte har IT-personal som kan hantera systemdrift, eller vill minska på den kostnaden, bör du välja en lösning som flyttar över det ansvaret till en program- eller hostingleverantör. En stor fördel med att göra det är att systemet är lättillgängligt oavsett var du befinner dig och enkelt kan skalas upp eller ner.

När du sedan ska välja mellan hosting och en molntjänst (till exempel SaaS) ska du fundera över hur många systemanpassningar dina processer kräver samt hur stor kontroll över din databas och uppgraderingar du vill ha.

Vill du ha hjälp med att hitta en lösning som passar dina behov? Hör av dig till oss på Cloud Connection så hjälper vi dig att reda ut de olika begreppen samt hitta den lösning som passar just dig.