Skillnaden mellan molntjänst, hosting och on-prem-installationer

I det här blogginlägget hjälper vi dig reda ut skillnaderna mellan SaaS, hosting och on-prem-installationer samt för- och nackdelar med respektive lösning. Vi hoppas kunna guida dig till att göra det mest optimala valet för att uppfylla behoven som ditt företag har.

Molntjänster

Molntjänster är ett samlingsnamn för tjänster som används via internet. Tekniskt sett innebär det att programmet inte belastar din hårddisk eller din egen server. Public och private cloud är två exempel på distributionsmodeller när det gäller molntjänster. Distribution i det här fallet är hur man tillgängliggör molntjänsten för användarna.

Public Cloud

Offentliga moln är den vanligaste typen av distributionsform av molnbaserade tjänster. Ett offentligt moln ägs och drivs av en extern molntjänstleverantör och tillhandahålls via det offentliga nätet och är därmed tillgängliga för alla. I ett offentligt moln så hanteras all hårdvara, programvara samt infrastruktur av molnleverantören. Fördelarna med den här typen av distributionsmodell är låga kostnader, inget underhåll samt skalbarhet. Ett exempel på ett offentligt moln är Microsoft Azure.

Private Cloud

Till skillnad från det offentliga molnet så används ett privat moln uteslutande av ett företag eller en organisation. Det privata molnet kan fysiskt finnas hos organisationen eller hos en extern hostingleverantör som driver det åt en. Eftersom tjänsterna samt infrastrukturen ligger i ett privat nätverk och endast är avsett för en specifik organisation så blir det lättare att anpassa resurser efter företagets specifika krav. Detta kan vara passande för exempelvis myndigheter eller ekonomiska institutioner med affärskritisk verksamhet då den typen av företag ofta behöver en ökad flexibilitet samt kontroll över den egna miljön.

Tjänstemodeller

Molntjänster kan även delas upp i olika tjänstemodeller. Det finns huvudsakligen tre typer av tjänstemodeller som var och en tillhandahåller olika typer av resurser i molnet. Dessa modeller innehåller uttrycket “as a Service”, vilket betyder att företag hyr resurser och betalar för det som faktiskt används istället för att köpa nätverk och egna servrar.

Tjänsten Infrastructure as a Service (IaaS) brukar leverera nätverk, datalagring och kapacitet. Vanligtvis får företaget en virtuell eller fysisk server med vissa fördefinierade egenskaper. Molnleverantören är alltså ansvarig för serverns prestanda, skalbarhet och säkerhet.

Platform as a Service (PaaS) bygger vidare på IaaS. Programvara och data hanteras av företaget. Andra tekniska grunder, som till exempel operativsystemet, underhålls av molnleverantören. Företaget utvecklar programvaran, definierar lagringsstrukturen och laddar sedan upp den till plattformen. Det är oftast utvecklare som använder sig av denna tjänst eftersom det krävs ytterligare tekniska delar innan applikationen kan användas.

Software as a Service (SaaS) brukar vara enklare att förstå. Användaren behöver inte fundera över systemets uppsättning samt underliggande infrastruktur eftersom molnleverantören är ansvarig över hela leveranskedjan, från servrar till uppdateringar och datahantering. Tjänsten som köps i det här fallet är alltså tillgång till ett program som är redo att användas. Fortsättningsvis kommer det här inlägget att fokusera på SaaS.

SaaS (Software as a Service)

SaaS erbjuder en användarvänlig mjukvarumiljö som minimerar tekniska krav på slutanvändarna. Denna typ av lösning kan enkelt nås via en webbläsare och kräver endast en stabil internetanslutning för att kunna användas när som helst och var som helst. Kunden prenumererar på systemet istället för att investera i och underhålla egna programvarulicenser. Denna modell underlättar snabb justering av antalet licenser och tillgängliga funktioner anpassade efterföretagets behov, samtidigt som programvaran delas säkert och effektivt mellan flera användare.

Programleverantören ansvarar helt för servrar, datalagring, säkerhet och uppgraderingar. Uppgraderingarna sker kontinuerligt och för alla samtidigt. Som användare kan man därmed inte påverka dessa delar.

Det är vanligast att SaaS distribueras genom offentliga moln. Dessutom delas resurserna, till exempel databas, oftast med andra företag som också använder systemet. Följaktligen har systemleverantören tillgång till data från alla bolag som använder systemet. Det i sin tur kan vara en stor fördel när man ser till AI och machine learning. Ju mer data man har tillgång till, desto mer kan man nyttja den för att dra olika typer av slutsatser. Exempelvis jobbar många programleverantörer med fakturatolkning. Genom att använda de olika företagens data så kan man bygga en smart tolkningstjänst som kan dra nytta av de olika varianterna som företagen har.

Hosting (ASP, Application Service Provider)

Det är vanligt att man blandar ihop begreppen SaaS och hosting (ASP) eftersom den senare upplevs som en äkta molntjänst av användarna. Om man däremot tittar ”under huven” så förstår man skillnaderna.

Hosting innebär att driften av hårdvaran läggs ut på en extern server som en hostingleverantör ansvarar för. Företaget som använder sig av den här typen av lösning hyr alltså en specifik kapacitet och plats på en server som är speciellt avsedd för just det företaget. Hostingleverantören sköter allt som rör infrastruktur, databas samt underhåll. Den lokalt installerade mjukvaran nås därefter av företaget via internet genom fjärrkoppling och upplevs därför som en molntjänst. Likt en SaaS-lösning så betalar företaget för en månadslicens vilket gör det flexibelt och skalbart.

När man har en hostinglösning så slipper företaget själv sköta driften och underhållet. Fördelen är också att man ofta kan ta sin befintliga on-premise lösning ”en bit upp i molnet”.

Begreppsförvirringen mellan hosting och SaaS uppstår eftersom hosting upplevs som SaaS av kunden. Det beror på att ett helt system levereras, samt att hostingleverantören ansvarar över hela leveranskedjan. Användaren märker alltså inte av om resurserna sätts upp samt förvaltas av hostingleverantören eller av programleverantören, vilket är den främsta skillnaden mellan begreppen.

On-prem

On-prem (eller on-premise) refererar till IT-system som installeras och körs lokalt på en dator eller server, oftast i ägarens egna lokaler, till skillnad från molnbaserade system. Företaget kan då behålla full kontroll över sin IT-miljö eftersom all data lagras lokalt.

Installation, säkerhet och uppgraderingar hanteras internt och utan behov av internet. Detta kräver en egen teknisk infrastruktur som till exempel servrar, hårdvara och mjukvarulicenser. Om företaget saknar interna resurser kan man använda sig av en hostingleverantör som sköter drift och teknik, Detta frigör tid och expertis.

Eftersom en on-prem-lösning ger företaget full kontroll över hela plattformen, samt styr över en stor del av både hårdvaran och mjukvaran, så finns det många möjligheter att anpassa dessa efter företagets behov och struktur. Samma möjlighet finns även om man istället väljer en hostinglösning.

Vilken lösning passar ditt företag?

Om du idag inte har IT-personal som kan hantera systemdrift, eller vill minska på den kostnaden, bör du välja en lösning som flyttar över det ansvaret till en program- eller hostingleverantör. En stor fördel med att göra det är att systemet är lättillgängligt oavsett var du befinner dig och kan enkelt skalas upp eller ner.

När du sedan ska välja mellan en molntjänst (till exempel SaaS) och hosting ska du fundera över hur många systemanpassningar dina processer kräver samt hur stor kontroll över din databas och uppgraderingar du vill ha.

Vill du ha hjälp med att hitta en lösning som passar dina behov? Hör av dig till oss på Cloud Connection så ska vi hjälpa dig att reda ut de olika begreppen samt hitta den lösning som passar just dig.